de där dagarna som kallas livet, träning

Att hitta löparglädjen igen

Det senaste året har jag tränat mer än jag någonsin tränat förr. Jag har hållit mina ca 4 dagar i veckan, även under loven. Det enda uppehållet jag hade var en månad i somras efter en smärre operation. Ni som har följt mig ett tag vet ju att jag tränade mycket inför Göteborgsvarvet förra året men kunde inte genomföra det på grund av mitt knä som blivit överbelastat. Jag fortsatte springa men stukade sedan vänsterfoten svårt och fick ersätta löpningen med annan träning. När vi åkte till Gran Canaria började jag träna HIIT (högintensiv intervall träning) med hjälp av en app. Jag återfick stabiliteten i foten och körde även ett par intervallpass på löpband. Sen tog jag det lugnt med löpning och körde bara styrketräning och HIIT. Men för några veckor sedan började löpsuget göra sig till känna och efter att ha sprungit 5km på löpband några gånger testade jag att springa ute. 


Nu har jag sprungit ett par rundor ute och även om tiden inte är så bra som den har varit så är jag glad att kroppen hänger med på både 7 och 8km utan att göra ont. Att kombinera träningsformer känns som det absolut bästa för mig och löpningen ger så mycket endorfiner. 

Det är jobbigt i början! Men man måste ha små mål och inte stirra sig blind på tider och sträckor. Det viktigaste är att man kommer ut. 

Idag blir det ingen löpning för mig utan jag ska istället bege mig till en blomsterhandel här i trakten som jag har hört ska vara helt fantastisk. Och sen fick jag faktiskt TVÅ paket på morgonkvisten som jag ska visa er lite senare. 

Kram så länge ❤️

Previous Post Next Post

You Might Also Like

No Comments

Leave a Reply