de där dagarna som kallas livet, familj, hus och renovering, Inredning, närvaro och reflektion

point of no return

Lite dålig uppdatering här på bloggen som ni märker. Livet tar lite för mycket av mig just nu. Det känns som att vi är inne i den absolut tuffaste fasen av hela den här renoveringsbiten och just nu är det bara uthärda som gäller. Jag har nu varit själv med barnen i nio dagar (och har sex dagar kvar) och jag har de senaste dagarna känt att jag varit tvungen att hämta energi från tårna för att orka med. Med en två-åring som är som en duracell-kanin finns inte mycket tid till återhämtning. Om det inte hälls ut vatten eller saft på golvet, så kastas det knivar och gafflar över matbordet och toaletter städas med nya eltandborsten för att sedan parkeras i stället tillsammans med toaborsten. Puhhh! Dagarna rusar förbi i ett rasande tempo och vareviga kväll frågar jag mig själv om vi lyckades fylla den med något vettigt. Jag hoppas det! Likväl så ifrågasätter jag varje kväll mig själv och min förmåga att försöka att vara både mamma och pappa. En vuxen på tre barn är en omöjlig ekvation och många är de tillfällen när jag känner mig otillräcklig.

Men när K i kväll skickade  några bilder från huset så hittade jag lite lugn i en av dem:

Nämligen denna som jag nu kallar MÅLBILDEN! Det är våra björnbär som växer och frodas i den trädgård som jag ska komma att kalla min. Den trädgård där jag nästa sommar kan koppla av, finna ro och glädje och hämta energi i. Denna bilden slog för tillfället alla andra bilder på kalksten, reglade väggar, nyputsad spis etc. Men det är väl så att när allt runtomkring snurrar i oändlig fart och man faktiskt ställer sig frågande till huruvida man klarar av att härda ut eller inte så är naturen något att falla tillbaka på, en trygghet i sig.

Nu har vi nått och gått förbi point of no return och nu inväntar vi bara peripetin. Den blir nog när vi nästa vecka packar bilen och styr kosan mot vår framtid.

 

Previous Post Next Post

You Might Also Like

1 Comment

  • Reply Ambienti 26 juli, 2014 at 22:48

    Å, så härligt med egna björnbär! Ingen dum målbild!;-) Det kommer att bli super – men jag förstår att det är tufft just nu med renovering och att vara själv med tre barn…
    Läste även ditt förra inlägg från Karlskrona och kan bara hålla med! Det är så otroligt vackert! Min mamma bor i Karlskrona (på Björkholmen) och vi har också varit där en del de senaste veckorna..:)
    Ha en fortsatt skön sommar!
    Kram
    Christina

  • Leave a Reply