de där dagarna som kallas livet

fars dag – och mackan som föll

Fars dag idag. Och det känns som att alla har visat upp på FB, insta och bloggar vad som har köpts och snyggt inslagna presenter. Jag beundrar verkligen dem som fixar så fint! Och gör tjusiga frukostar med chiapudding, färskpressad juice och fin dukning där vänskapsknuten är tänd dagen till ära. Ibland önskar jag att vi också fick till det så i vårt casa. Men det händer liksom inte så ofta.

Mannen började morgonen med att kila ner till källaren för att fortsätta slipa betonggolvet. Jag och resten av gänget vaknade någon gång mellan 8 och 8.30 och käkade en som vanligt ganska bullrig frukost. En som blir arg på den andra, någon som lackar ut för att filen är slut och en tredje som hellre vill kolla på Ninja turtles. I vår inte alls så perfekta värld så är det så våra frukostar ser ut. Sen efter en stund fick Alba den briljanta idén att vi skulle uppvakta pappa. – Men presenten då???, undrade barnen.  – Tja, sa jag, jag beställde en ansiktskräm häromdagen till pappa, slå in den så blir han jätteglad. Sagt och gjort, Julian slog in den och då lackade Bruno ur för han ville så klart också ha en present att ge. Då fick vi den geniala idén att slå in boken som vi fick på McDonalds häromdagen och alla var nöjda och glada. Sen var det det lilla dilemmat med att ta sig ner i källaren då…. Dörren genom huset går för närvarande inte att öppna och trappen och avsatsen utifrån är uppbilad i väntan på dränering och man kan endast komma in genom att gå över en gammal skraltig dörr som ligger mellan den gamla trappan och källaringången.  Inga problem tänkte vi! Jag följde så klart med och tog kaffekoppen och brickan. Endast iklädd min cerisa morgonrock och svarta trätollor, jo grannarna har nog börjat vänja sig vid det här laget. Vi gick runt hörnan och Bruno tog sig ner utan problem, det gjorde också Julian som vid det här laget höll kaffekoppen. Bara Alba kvar. Hon var så ivrig och ryckte till sig brickan med kaviarmackan (som var formad som ett K och ett hjärta) och den lilla orangea rosen och tog ett ganska hårt kliv ner på dörren och KABOM. Dörren åkte ner, hon också och så även kaviarmackan som hamnade på upp och ner på den sletna dörren. För att inte  ett tredje världskrig skulle utbryta så erbjöd jag mig att snabbt som ögat fixa en ny kaviarmacka med K och hjärta. Sen med ny macka och lite smuts på brallorna så var även Alba nere i källaren där pappa K kunde dricka sitt kaffe, äta sin kaviarmacka och beundra sin ansiktskräm. Det var vår morgon, no more no less. Ganska härligt sedan att jag faktiskt hade bokat bord för lunch på grymma restaurangen Garage i Höganäs.

garage bar

Ett supertrevligt ställe som drivs av MC-farbröderna Kim Bröchner och Mats Hernström och där den amerikansk södern har influerat såväl meny som miljö. Ur högtalarna kom det härlig blues och rock musik och jag måste erkänna att det kändes för en stund som att vi inte var i Sverige.

garage2

Utanför baren står ägarnas hojar snyggt parkerade som en liten attiralj som såklart också blir ett blickfång för ögat. Och Bruno var väldigt nära att klättra upp på den ena av dem när vi inte hade stenkoll. Men, vi hann hindra honom:)

garage3

Vi hade bord inomhus, men en stund efter att vi hade kommit så var det även fullsatt utomhus denna ljuvliga dag i november.

Mannen och jag testade så klart deras burgare som var bland det bästa jag har ätit i burgarväg. Barnen testade lite av varje, både nachos, majskolv, pommes och burgare och var lika nöjda de. Det var inte sista gången jag besökte detta ställe utan jag kommer tillbaka och då lovar jag att ta lite fler bilder på inomhusmiljön som var minst lika cool som utsidan.

garage4  Efter vår kulinariska upplevelse med influenser från den amerikanska södern drog vi vidare till bowlinghallen där K körde ett litet lektionspass med mig då han ansåg mig något okoordinerad. Detta till trots lyckades jag slå TRE hela strikes, teknik eller inte. Men lektionen gav oavsett mersmak och Peccis kommer nog att synas i bowlinghallen inom en snart framtid. För som vanligt har vi ju lite svårt för att bara göra det för skojs skull utan går all in.

Så med facit i hand, vi fick ingen sån där snygg bloggfrukost med tjusig dukning. Inte heller någon bild på en snygg lite halvt orakad pappa smått nyvaken med en kaffemugg i sängen. Men vi fick en förträffande  fin stund på Garage och i bowlinghallen, en valje grova macka med ett K och ett hjärta och en barnbok från McDonalds fint inslagen.  Det ni!

Kramar ❤️

Previous Post Next Post

You Might Also Like

4 Comments

  • Reply Inredningshjälpen 8 november, 2015 at 22:32

    Härligt Rebecca! Det är precis så där livet ska va när det pågår som bäst!

    Kramar

    Inredningshjälpen/A

  • Reply Ekenäsliv 9 november, 2015 at 06:22

    Det var en riktigt härlig historia
    !! 🙂
    Här var det inte heller nån perfekt dag då jag var helt slut o inte orkade baka kaka eller fixa något annat särskilt. Till middag blev det hämtpizza…
    Men nu är det en ny vecka och vi tar nya tag..
    Ha de fint!
    Kram Anna

  • Reply Åsa 9 november, 2015 at 13:38

    Å vet du jag är så jääääädra trött på det perfekta livet överallt…det ÄR bara hittepå och många ggr konstruerat. Jag blir fan glad av att läsa om lite äkta liv 😀 så tack!
    Överallt läser du om fantastiska frukostar där mamma cyklat och köpt bageribröd på morgonen, den perfekta dukningen, du känner ju tillslut vem e jag, va e jag för sopig människa som inte har det där perfekta livet..det kommer till mej mer och mer. Å jag tror många känner så, även de som själva skapar det där perfekta verkar börja inse hur tradigt det är. Vi är så beroende av att visa upp våra perfekta liv för andra att det har tagit över.
    Läs på en sån perfekt blogg Malenami tex..hons skrev om det nyligen, hon skrev om det jag känt länge..och det är tänkvärt.
    Jag funderar på att sluta med sociala medel överhuvudtaget..det påverkar mig utan att jag vet om det 🙂 utan att jag märker det nästan.
    Kram på dig
    Åsa

  • Reply Linda 11 november, 2015 at 15:48

    Hade ett stort leende på läpparna när jag läste. Underbart skrivet.
    Kram

  • Leave a Reply