de där dagarna som kallas livet, Inredning, livet i familjen

Keep calm

och tänk positiva tankar. Usch, den här kvällen har varit den jobbigaste på länge. Bruno har prickar över hela kroppen, vilka bara blir värre och värre för varje dag. Igår var han hos doktorn och fick antibakteriell salva och antihistamin men om det är något som gör mig nojjig så är det prickar. Förmodligen är det inget men i mitt huvud så snurrar alla möjliga tankar.

Sen hann knappt K åka iväg på sin herrmiddag förrän eländet startade. Julian skulle rusa på toaletten, lyckades på något sätt klämma foten i dörren och skrek så att jag trodde att han hade brutit något. Han låg på golvet framför toaletten och bara skrek. Så högt att kompisen som är här på övernattning, som ändå blev livrädd, stod och höll för öronen. Innan jag bara fick av honom strumpan kändes som en evighet och jag förstod inte vad det var som gjorde så ont. När strumpan väl var av så var det ingen vacker syn att skåda. Min stackars älskade unge hade klämt sin tå så illa så att hela nageln hade lossnat och det var blod överallt. Han var panisk, och skrek och skrek och skrek. Bruno blev livrädd och klättrade på mig och skrek han också. Själv visste jag inte vad jag skulle göra utan det var verkligen bara kaos. Efter att ha hållit is på tån en lång, lång stund kunde jag slutligen flytta honom över till soffan där jag satte på en kompress och lade upp benet högt (tack för hjälpen Mattias!). När allt (och alla) hade lugnat sig något gick jag ut för att laga till tacos, då fick Bruno för sig att han skulle dra ut varenda kastrull med lock och slå med inne i köket. Som att inte huvudvärken var ett faktum ändå. Vi har uppmätt barnens skrik och de är över 100 decibel……

Maten på bordet och allt var ganska lugnt tills dess att Bruno välte upp och ner på sin tallrik, rafsade ner all mat på golvet och samtidigt så började Julian återigen gråta av smärta för sin tå. Det hade börjat blöda igen och jag tog en ny kompress, under tiden som Bruno välte ner en hel flaska med bubbelvatten från bordet samtidigt som han hällde ut dipp, nachos och övrigt tillbehör på bordet. Vi fick stopp på blödningen och jag tog hand om Bruno och lite av oredan. Därefter skulle han smörjas och tvingas i antihistamin. Puh! Ibland önskar jag att jag kunde klona mig.

Nu sover Bruno, killarna spelar lite spel i soffan och K är på väg hem, efter att ha varit inom apoteket för diverse inköp av kompresser, huvudvärkstabletter och sårtvätt. Så det är bara att ladda batterierna innan det är dags att tvätta såret. Han har såååå ont stackaren och jag tycker så synd om honom. Jag försöker verkligen tänka positiva tankar, synkronicitet och lagen om attraktion ni vet men det ändå som kom till mig innan det var Murphys lag…….den om alltings jävlighet.

Men i morgon är en ny dag och förhoppningsvis är prickarna borta och Julian är smärtfri. Kram

 

 

Previous Post Next Post

You Might Also Like

10 Comments

  • Reply Rosa 22 mars, 2014 at 21:46

    Fy vilken dag.
    Stackars Julian men vad bra idé med is.
    Har inte lillemannen precis fått MMR vaccination. Intr ovanligt med prickar efter den.
    Rosa

    • Reply Piccolecose 22 mars, 2014 at 21:58

      Jo, han fick den i onsdags så visst har jag haft mina aningar på att det kan vara den som spökar. Men han har såååå mycket, över hela kroppen:( Nu har vi fått tån tvättad och lugnet har lagt sig. Och det gör jag också snart:)
      Kram

  • Reply Stoffisen 23 mars, 2014 at 00:54

    hua, jag hoppas att dagen efter den jobbiga blir bättre.
    Tänk postivt – gör ett försök iallafall.

    <3

    Kram
    Stoffe

    • Reply Piccolecose 23 mars, 2014 at 21:34

      Tack Stoffe! Jag har absolut försökt att tänka positivt. Försökte göra det igår kväll också och det var förmodligen de som höll mig lugn.
      Kram

  • Reply Monne 23 mars, 2014 at 06:11

    Men fy vilken mardrömskväll för er alla 🙁 Stackars Julian, det måste gjort vansinnigt ont. Men som sagt; nu är det ny dag och förhoppningsvis en bättre sådan! Stora kramar till hela familjen

    • Reply Piccolecose 23 mars, 2014 at 21:34

      Tack fina Monne! Ja, en riktigt rutten kväll blev det igår:( Tyckte så synd om Julian. Fy tusan så ont han hade. Hoppas allt är bra med er!
      Kram

  • Reply Mirre 23 mars, 2014 at 07:38

    När det är lite för mycket kaos i livet så brukar jag tänka att det växer ingen mossa på rullande stenar…
    Hoppas dagen blir lite bättre idag och att lille älsklingen inte har allt för ont!

    • Reply Piccolecose 23 mars, 2014 at 21:33

      Nej, så är det ju så klart. Ingen mossa här inte:) Dagen idag har varit mycket bättre, och även om lillemans prickar bara blir fler och fler så har Julian åtminstone känt sig bättre.
      Kram

  • Reply dianasdrömmar 23 mars, 2014 at 08:07

    Hoppas att det blir en bättre dag idag stor kram Diana

    • Reply Piccolecose 23 mars, 2014 at 21:31

      Tack Diana! Den har varit betydligt lugnare.
      Kram

    Leave a Reply