blommor, de där dagarna som kallas livet, resor, spanien

sjukstuga hela veckan

ja, det har det varit. Först i dag har sonen börjat känna sig bättre. Han blev hämtad från en kompis i tisdags och väl hemma så konstaterades feber. Hela onsdagen låg han helt utslagen på soffan med skyhög feber och på torsdagen konstaterades halsfluss på vårdcentralen. Så det har varit tuffa dagar (och nätter) för sonen och en natt hade han över 40 graders feber. Det högsta han har haft någonsin faktiskt. DÅ var jag otroligt tacksam för att jag på ett enkelt sätt kunde komma i kontakt med den svenska sjukvårdsrådgivningen.
stranden Fuengirola

Sommaren verkar ha kommit hit på riktigt och det känns HELT annorlunda det vill jag lova. Det kändes liksom lite sådär när man frös som en jag vet inte vad på nätterna, för att vakna stelfrusen och gå ner i ett iskallt matrum. Nu är det sol, värme och poolhäng som gäller. Sonen har varit med några timmar vid poolen i dag och i går. Dock har han fått ligga under parasollet. Lite frustrerande så klart för en unge som ÄLSKAR att bada, men snart så…..

En rolig sak som har hänt är att dottern har LÄRT SIG ATT SIMMA. Igår hade vi underbara familjen på besök och under tiden jag var hemma och gjorde lite kaffe för att ta med till poolen så släppte dottern puffarna och simmade. Bara sådär. Och med lite hjälp från Jessicas äldsta dotter. Gissa om det var en liten tjej som ville springa iväg till poolen så fort hon hade vaknat i morse?? Och väl där var det väääldigt svårt att få henne därifrån. Så jag hade önskat att jag kunde klona mig. Men, icke. En mamma, tre barn, varav ett på väg att bli frisk från halsfluss (= inte lika pigg som vanligt). Det går liksom inte att vara alla till lags hela tiden och jag måste erkänna att jag höll på att svimma av trötthet i eftermiddags. Ensam, tre barn är också = själv med alla tre på nätterna. När de egentligen ska sova…….

blomma

Nu har jag svabbat av alla golv, duschat av mig och smort in mig med en massa after sun, målat mina naglar, hällt upp ett glas vin och lagt fram Coelhos bok ”Häxan från Portobello”. I kväll väntar jag nämligen, min mamma och pappa sitter nämligen på flyget hit just nu och beräknas vara framme om en sisådär två timmar. Det ni! Barnen är så glada och upprymda att de har ställt timern (det där med väckarklocka har de inte börjat med ännu utan de kör på timmar:) på iPoden så att de kan säga hej till mormor & morfar.

Tack för alla fina kommentarer som ni lämnar! Jag blir så glad i hjärtat av varenda en av dem. Och vanligtvis brukar jag se till att svara också men just nu, när det är lite ovanligt hela alltet så hittar jag inte tiden. Men jag läser dem och gläds åt dem. Bara så att ni vet!

Ha det gott!

Kramar
Rebecca

Previous Post Next Post

You Might Also Like

3 Comments

  • Reply Marie 2 juni, 2013 at 21:00

    Åh jag vet ju precis vad du menar ”en mamma och tre barn, även på natten”
    Kör också solo just nu, och det är pest att inte alltid packa till….
    Hoppas sonen piggar på sig snabbt nu!
    Kram Mia

  • Reply Maria 3 juni, 2013 at 08:17

    Kan du flytande spanska? Måste vara jobbigt att gå till vårdcentralen med sjuka barn om man inte helt kan kommunicera och förstå vad personalen säger. Man blir ju inte mindre orolig om man inte helt förstår vad de säger.
    Du är stark, bra jobbat!

  • Reply Åsa 3 juni, 2013 at 13:25

    Vad stark du är å det där med boken och ett glas vinos lät himla mysigt 🙂 Hoppas du kan finna guldkornen emellanåt, eller jag önskar dig det.
    Hoppas du får hjälp snart igen 🙂
    Kramar Åsa

  • Leave a Reply